"I think art is a tool to set up new questions."

AI WEIWEIS KONSTNÄRSKAP

Samtalet ägde rum på Bio Rio i Stockholm den
21 februari 2012. Språk: engelska.

Se det filmade samtalet här:

För större bild, starta filmen och klicka sedan på symbolen i nedre högra hörnet i videorutan.

I sin konst utgår Ai Weiwei oftast från sin lokala kontext och använder gärna ikoniska föremål med stort kulturellt eller symboliskt värde för kineser. I sitt arbete pendlar han mellan rollerna konstnär, bloggare och politisk aktivist.

Samtalet ger introduktion till Ai Weiweis konstnärskap. Utifrån verken som visades på utställningen ”So Sorry” på Haus der Kunst 2009 diskuterar Tessa Praun, intendent på Magasin 3 och curator för Ai Weiwei-utställningen, och Ulrich Wilmes, chefsintendent Haus der Kunst, München, kring Ai Weiweis formspråk, arbetsmetod och grundläggande drivkraft.

Tessa Praun

Tessa Praun, foto: Christian Saltas

Tessa Praun, född 1977 i Stockholm, intendent på Magasin 3 och curator för utställningen med Ai Weiwei. Tessa har arbetat på Magasin 3 sedan 2004 och gjort utställningar med bland andra Christian Boltanski, Annika von Hausswolff, Kimsooja, Miroslav Tichy & Julia Margaret Cameron, Marijke van Warmerdam och ett antal utställningar med verk från Magasin 3:s samling som t.ex Thrice upon a time och Investigations of a Dog. Hon är utbildad kulturvetare och har tidigare arbetat på Kunstverein München.

Ulrich Wilmes

Ulrich Wilmes och Ai Weiwei i Madrid 2009

Doktor Ulrich Wilmes är född 1953 i Essen, Tyskland. Han studerade konsthistoria samt tyska och litteratur vid Ruhr-universitetet i Bochum och disputerade med en avhandling om ”Rosso Fiorentino und der Manierismus”. 1985-87 var han praktikant på Westfälisches Landesmuseum für Kunst und Kulturgeschichte i Münster, och deltog i arbetet med utställningen ”Skulptur Projekte i Münster 1987″. 1988-91var han intendent vid Portikus i Frankfurt am Main. Under 1990-talet var han intendent och sedermera direktör för samtida konst på Lenbachhaus i München. 2000-08 var han biträdande chef för Museum Ludwig i Köln och sedan 2008 är han chefsintendent på Haus der Kunst i München. Ulrich Wilmes har gjort många utställningar och publikationer om internationell samtidskonst, t.ex. Dan Graham, Jörg Immendorff, On Kawara, Ellsworth Kelly, Per Kirkeby, Matt Mullican, Gerhard Richter, Ulrich Rückriem, Ed Ruscha, Lawrence Weiner.

MIKROBLOGGAR

MIKROBLOGGARNAS MAKT – VAD BETYDER AI WEIWEI OCH ANDRA NÄTAKTIVISTER FÖR YTTRANDEFRIHETEN I KINA?

Samtalet ägde rum på Kulturhuset i Stockholm på Panoramascenen den 13 mars, 2012.
Språk: engelska.
Kvällen arrangerades av Magasin 3 i samarbete med Kulturhuset, Hotade ord och Svenska PEN.

Se det filmade samtalet här:

För större bild, starta filmen och klicka sedan på symbolen i nedre högra hörnet i videorutan.

Den första delen av programkvällen är en fördjupning i sociala mediers roll för en demokratisering av Kina. Där är användandet av microbloggen Weibo, kinesiska motsvarigheten till Twitter, betydligt mer utbrett än i Sverige. Vad betyder det för en ökad yttrandefrihet? Hur ser utvecklingen i Kina ut i jämförelse med exempelvis jasminrevolutionen i arabvärlden?

Svenska staten satsar idag stora pengar på nätaktivister i repressiva regimer. I den andra delen av programkvällen diskuteras vilka följder det får och hur Sverige kan agera för att stödja kinesiska nätaktivister och yttrandefrihetens utveckling.

Panel bestående av:

Michael Anti, kinesisk journalist och politisk bloggare, känd för sina inlägg om pressfrihet i Kina.

Marina Svensson, docent Centrum för öst-och sydöstasienstudier, Lunds universitet.

Christian Christensen, professor i medie-och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet.

Moderator: Ulrika K. Engström, svenska PEN och konsultfirman Enact, där hon arbetar med hållbara strategier för affärsutveckling med fokus på Kina och mänskliga rättigheter.

Michael Anti

Michael Anti (ZHAO Jing) är en erfaren journalist och uppskattad politisk kolumnist för olika kinesiska och engelska medier. 2011 vann han M100 Sanssouci Media Award. Han var kinesisk krigskorrespondent i Bagdad under mars 2003 och arbetade sedan på New York Times Beijing Bureau i 4 år. Hans välkända MSN blogg om kinesisk politik togs bort av Microsoft i december 2005 efter påtryckning av den kinesiska regeringen. Han har också erhållit Wolfson Press stipendiet vid Cambridge University (2007), Nieman Fellowship vid Harvard University (2008), och var 2010 gästforskare vid universitetet i Tokyo, inbjuden av Japan Foundation. Han är en offentlig förespråkare för frihet på internet och är en av Kinas mest inflytelserika bloggare/microbloggare. Han undervisade i ”International Reporting” vid Shantou Universitetet 2008-2009. Han var internationell jurymedlem för Deutche Welles blogg-tävling 2005, 2006, 2007 och 2010.

Marina Svensson

Marina Svensson är docent vid Centrum för öst-och sydostasiatiska studier, Lunds universitet. Hennes forskning fokuserar på mänskliga rättigheter, juridiska frågor och protester, mediers roll i samhället, såväl som frågor om kulturarv. Hennes större publikationer inkluderar ”Debating Human Rights in China: A Conceptual and Political History” (Rowman and Littlefield, 2002), och redaktörskap för böcker som ”The Chinese Human Rights Reader (M. E. Sharpe, 2001); Gender Equality, Citizenship and Human Rights: Controversies and Challenges in China and the Nordic Countries” (Routledge 2010); och ”Making Law Work: Chinese Laws in Context” (Cornell University Press 2011).

Christian Christensen

Christian Christensen är professor i medie-och kommunikationsvetenskap vid institutionen för informatik och media vid Uppsala universitet. Christians främsta forskningsområde är användandet av sociala medier under tider av krig och konflikter, men han har också publicerat i ämnen som framställningen av islam, dokumentärfilm post 9/11 och internationell journalistik. Christian är redaktör eller biträdande redaktör för ett antal böcker, däribland “Twitter Revolutions: Political Activism and Dissent in an Age of Social Media” (kommande 2012) och “Online Territories: Mediated Practice and Social Space” (2011), och har en bok om WikiLeaks under arbete.

Ulrika K Engström

Ulrika K Engström är styrelseledamot i Svenska PEN, där hon ansvarar för Kinafrågor. Tidigare arbetade hon som journalist i många år, särskilt som Kina-korrespondent för Svenska Dagbladet, där hon skrev om aktuella frågor, mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Hon är författare till boken ”Den harmoniska revolutionen – rebeller, patrioter och vanliga kineser” (Norstedts, 2008) och är en ofta förekommande Kina-expert på radio och TV. Ulrika arbetar nu för Enact Sustainable Strategies, med ledarskapsutbildning och affärsutveckling med fokus på Kina och mänskliga rättigheter.

YTTRANDEFRIHET

YTTRANDEFRIHET, DEMOKRATI, MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER – KINA I RELATION TILL ÖVRIGA VÄRLDEN

Samtalet ägde rum på ABF, Zetasalen, i Stockholm den 13 mars, 2012.
Språk: engelska.

Se det filmade samtalet här:

För större bild, starta filmen och klicka sedan på symbolen i nedre högra hörnet i videorutan.

Ai Weiwei har ägnat sitt liv och konstnärskap åt yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter i Kina. Vad har dessa frågor för betydelse i dagens Kina, historiskt sett och i framtiden?
Även om yttrandefriheten är begränsad, så förskjuts gränserna framåt med internet, mikrobloggar och livlig debatt om Kinas ledning mellan medborgare på nätet. Är det krafter som Kinas myndigheter kommer att kämpa för att hålla jämna steg med?
Hur bör vi i Västvärlden förhålla oss till ett land som förnekar mänskliga rättigheter och som samtidigt står för en så stor del av vår tillverkningsindustri?
Panelen diskuterar även förhållandet mellan dissidenter i Kina och omvärlden.

Panel bestående av:
Börje Ljunggren, svensk diplomat och Asienkännare, f.d. ambassadör i bl.a. Kina
Andrew J. Nathan, Class of 1919 professor i statsvetenskap vid Columbia University, New York, undervisning och forskning om kinesisk politik och mänskliga rättigheter.
Malin Oud, sinolog med fokus på mänskliga rättigheter och hållbar utveckling.
Moderator: Dominic Ziegler, Londonbaserad Asienredaktör på The Economist och tidskriftens tidigare Kinakorrespondent.

Börje Ljunggren

Börje Ljunggren var under åren 2002-06 Sveriges ambassadör i Kina och Mongoliet, tio år tidigare ambassadör i Vietnam och på 1970-talet biståndschef i Laos och Bangladesh. Han har varit chef för Utrikesdepartementets och Sidas Asienenheter. Parallellt har Börje Ljunggren ägnat sig åt forskning om Asien och doktorerat i statskunskap på en avhandling om reformerna i Vietnam, Laos och Kambodja. Idag är han utrikesdepartementets samordnare av Stockholm China Forum, ordförande i SEB:s Asienråd, medlem av styrelsen för Lunds universitet och Raoul Wallenberginstitutet, rådgivare till Sweden-China Trade Council, skribent, föreläsare, och knuten till Kinacentret vid Stockholms Handelshögskola, Harvarduniversitetets Asiencenter och Nordiska institutet för Asienstudier. Hösten 2009 kom en andra upplaga av hans uppmärksammade bok ”Kina – vår tids drama”. Börje Ljunggren är kanske den person i Sveriges som har de bredaste kunskaperna som utvecklingen i Kina och Asien.

Andrew J. Nathan

Andrew J. Nathan är Class of 1919 professor i statsvetenskap vid Columbia University, New York. Hans undervisning och forskningsintressen inkluderar kinesisk politik och utrikespolitik, jämförande studier av politiskt deltagande och politisk kultur, och mänskliga rättigheter. Han är engagerad i forskning om kinesisk utrikespolitik och om upphovet till politisk legitimitet i Asien. Andrew Nathan är ordförande i Institute for the Study of Human Rights och styrelsemedlem i Morningside Institutional Review Board (IRB) vid Columbia. Han var ordförande för Department of Political Science, 2003-2006, ordförande i verkställande utskottet vid fakulteten Arts and Sciences, 2002-2003, och chef för Weatherhead East Asian Institute, 1991-1995. Utanför universitetet är han vice ordförande i styrelsen för Human Rights in China, medlem i styrelserna för Freedom House och National Endowment for Democracy, och ledamot i rådgivande kommittén för Human Rights Watch, Asien, där han var ordförande, 1995-2000. Han är medlem i styrgruppen för Asian Barometer Surveys och medlem av redaktionen för tidskriften Journal of Democracy, The China Quarterly, The Journal of Contemporary China, China Information, m.fl. Han ger ofta intervjuer och har varit rådgivare vid flera filmdokumentärer om Kina, samt för företag och amerikanska regeringen. Andrew Nathan har examen från Harvard University: BA i historia, summa cum laude, 1963; MA i östasiatiska studier 1965, och doktorsexamen i statsvetenskap 1971. Han undervisade vid University of Michigan i 1970-71 och har varit vid Columbia University sedan 1971. Han har publicerat ett flertal böcker och artiklar om Kina och kinesisk politik.

Malin Oud

Malin Oud är grundare av Track II, ett konsultföretag specialiserat på dialog och samarbeten för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling, med fokus på Kina. Hon arbetade tidigare på Raoul Wallenberg Institute for Human Rights and Humanitarian Law i Kina under nio år, 2001-2009, och har också arbetat på Sida i Stockholm och som konsult till UNDP och OHCHR i Kina. Malin Oud har en Master i International Development från Melbourne University och en fil kand i kinesiska språket och socialantropologi från Lunds universitet. Hon studerade internationella mänskliga rättigheter och kinesisk lag vid School of Oriental and African Studies i London och är författare till flera rapporter och artiklar om livsmedelssäkerhet, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Kina.

Dominic Ziegler

Dominic Ziegler har varit mer än två decennier på The Economist, och är för närvarande tidningens Asienredaktör, baserad i London. Dessförinnan var han den första skribenten för the Banyan column, som lanserades 2009. Han har också tjänstgjort i Washington DC, Peking och Tokyo.

REGIMER OCH SKAPANDE

AUKTORITÄRA REGIMER OCH KREATIVT SKAPANDE I EUROPA DE SENASTE 50 ÅREN

Samtalet ägde rum på Goethe-Institut i Stockholm den 26 April, 2012.
Språk: engelska.

Se det filmade samtalet här:


För större bild, starta filmen och klicka sedan på symbolen i nedre högra hörnet i videorutan.

1989, när folket i Berlin firade murens fall och upplösningen av flera auktoritära regimer i Central-och Östeuropa, sörjde folket i Kina hundratals döda efter massakern på Himmelska fridens torg. Dessa två händelser kan inte helt förstås utan de konstverk som skapades före och efter. Men konstnärerna dokumenterade inte bara effekterna av de politiska och sociala förändringarna, utan många av dem, i synnerhet de som kan kännetecknas som dissidenter, spelade också nyckelroller i skapandet av de nya samhällssystemen.

I samband med utställningen med Ai Weiwei, som idag är Kinas mest frispråkiga konstnär, undersöker den legendariske galleristen Folker Skulima, författaren, regissören och skådespelerskan Ivana Sajko samt skådespelaren Samuel Finzi, med utgångspunkt i sina egna erfarenheter i Central- och Östeuropa, de roller som konstnärer, bloggare, politiska aktivister och politiker har i tider av social förändring. De får sällskap av frilansande curator Berit Schuck i en konversation som kretsar kring samtida begreppen konst och aktivism i ett försök att bidra till vår förståelse av förhållandet mellan auktoritära regimer och konst: Vilka är effekterna av konflikter på kropp och sinne, men även på själva konsten?

Panel:
Samuel Finzi, bulgarisk/tysk teater- och filmskådespelare.
Folker Skulima, legendarisk Berlingallerist, skribent.
Ivana Sajko, författare, regissör och skådespelerska från Zagreb, Kroatien.
Moderator: Berit Schuck, dramaturg och frilansande curator baserad i Berlin.

Samuel Finzi

Fotograf: Thomas Schweigert

Samuel Finzi, född 1966 i Plovdiv (Bulgarien), är en film- och teaterskådespelare, som är mest känd för sin uttrycksfulla tolkning av karaktärsroller och hans nära samarbete med den bulgariska regissören Dimiter Gotscheff. Efter studier vid Sofias statliga teaterakademi blev Samuel Finzi snabbt en filmstjärna, och han har spelat i många bulgariska filmer. I fyra av dem var motspelaren hans far, den berömde skådespelaren Itzhak Finzi. 1989/1990 beslöt sig Finzi för att lämna Bulgarien och flyttade till Berlin, där han arbetade med Ivan Stanev. 1993 började han arbeta med Dimiter Gotscheff och verkade i några av hans mest framgångsrika dramatiska produktioner, dvs ”Die Möwe” (Måsen), ”Woyzeck”, ”Don Quijote” och ”Das Pulverfass” (Krutdurken) och ”Ivanov”. Finzi arbetade också med Werner Schroeter, Stefan Moskov, Jürgen Gosch, Benno Besson, Frank Castorf, Stefan Bachmann och Ivan Panteleev. Han spelade på teatrar i Köln, Düsseldorf, Bochum, Hamburg, Wien och Berlin (Volksbühne am Rosa-Luxemburg-Platz, Deutsches Theater), men har även medverkat i tyska tv- och filmproduktioner.

Folker Skulima

Fotograf: Anonym

Folker Skulima är en legendarisk gallerist och författare som har haft en enorm inverkan på Berlins konstscen. I slutet av 1960-talet var han en av de första galleristerna som öppnade en ny plats för konsten i staden. Han samarbetade med Andy Warhol och introducerade installationskonstnären Edward Kienholz, samt målaren Cy Twombly och konceptkonstnären Lawrence Weiner till den europeiska konstscenen. Han upptäckte Marcel Broodthaers (1970) och Gilbert och George (1970), Daniel Buren och Christian Boltanski (1970-71), Jannis Kounellis och Mario Merz (1971-72). I slutet av 1970-talet upptäckte han och stödde de så kallade neo-expressionisterna ”Neue Wilden”. Han har också alltid följt diskussioner och debatter i närheten av de östtyska konstnärerna Werner Tübke och A.R. Penck. Bland hans många insatser är grundandet av tidskriften ART FORUM och omvandlingen av Berlin till den plats som attraherar dagens internationella konstnärer, curatorer och gallerister. Under 1990-talet sålde han sitt galleri för att skapa tid för att kurera utställningar och för sin konstsamling. Folker Skulima bor och arbetar i New York och Berlin.

Ivana Sajko

Fotograf: Anonym

Ivana Sajko, född 1975 i Zagreb (Kroatien), är författare, regissör och skådespelerska. Hon studerade dramaturgi vid Dramatiska institutet i Zagreb där hon erhöll en master inom humanistisk vetenskap vid filosofiska fakulteten. Hon arbetade som redaktör på TV-showen V-EFFEKT, som var den första showen på Kroatiens television tillägnad samtida frågor om scenkonst. Sedan 1996 är hon medlem i redaktionsrådet för FRAKCIJA – Performing Arts Magazine. 2000 var hon med och bildade teatergruppen BAD co. där hon arbetade som dramaturg och regissör fram till 2005, då hon började att arbeta som fristående konstnär. Hon framför och regisserar sina egna pjäser tillsammans med musiker och experimenterar med tvärvetenskapliga metoder för att skriva dramatik och framföra teater. Hennes böcker inkluderar en samling pjäser Executed Faces (2001), en trilogi av monologer Woman-bomb (2004), romanen Rio Bar (2005), teoriboken Towards the Madness (and Revolution) (2006), romanen History of my family from 1941 till 1941, and beyond (2009) och Trilogy on Disobedience (2012) (2012). 2004 publicerade hon CD:n Mass for election day silence tillsammans med amerikanske kompositören David Simons. Några av hennes senaste pjäser har tillkommit på uppdrag av Festival Steirischer Herbst Graz ( Rose is a rose is a rose is a rose, 2008), Stadttheater Bern ( Scenes with Apple, 2009) och Stadttheater Braunschweig ( Landscape with the Fall, 2012).

Berit Schuck

Fotograf: Mattias Horn

Berit Schuck, född 1970 i Bremen, är en dramaturg och frilansande curator med bas i Berlin. Hon studerade litteraturvetenskap, franska, teater och kvinnostudier vid Freie Universität Berlin, Université Paris VIII och Duke University NC / USA. 2005-2008 arbetade hon som dramaturg vid Thalia Theater Halle i östra Tyskland. 2008-2010 organiserade hon tvärvetenskapliga program, konferenser och workshops över hela världen, bl.a. i Frankfurt, Berlin, Alexandria, Dubai, New York, Paris och Stockholm. År 2011 var hon konstnärlig ledare för den internationella festivalen ”Heimspiel 2011″ på Schauspiel Köln och hon är resident curator på Ashkal Alwan i Beirut.

I samband med utställningen har Magasin 3 anordnat en serie samtal i samarbete med ABF, Bio Rio, Goethe-Institut, Moderna Museet och Svenska PEN/Kulturhuset, Hotade ord. Med generöst stöd av Kulturrådet och Svenska PostkodLotteriet. Särskilt tack till Culture Without Borders Foundation.

Samtalen har filmats och finns att se här på sidan. © Magasin 3. Filmerna får ej reproduceras utan tillstånd.
För mer information, kontakta programansvarig Sara Källström, intendent program & pedagogik, kallstrom@magasin3.com, 08-545 680 52.

Ladda ner kalenderfil (.ics)

"To express yourself needs a reason, but expressing yourself is the reason."
KONST I KINA

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SAMTIDSKONSTEN I KINA

Samtalet ägde rum på Moderna Museet, Stockholm den 8 maj, 2012.
Språk: engelska.

Se det filmade samtalet här:


För större bild, starta filmen och klicka sedan på symbolen i nedre högra hörnet i videorutan.

Under samtalet diskuterar panelen frågeställningarna:
Vad är unikt för den samtida kinesiska konstscenen? Vad gör den annorlunda från den västerländska? Relationen individen/kollektivet – går det att ”läsa” inom konsten? De personella resurserna som finns i samband med att man skapar konst i Kina – är det en styrka eller en svaghet? Kan konsten vara fri i en icke demokrati?

Panel:
Lars Nittve, verkställande direktör M +, Hong Kong.
Jérôme Sans, internationell curator och kreativ chef och chefredaktör för tidningen L’Officiel Art. F.d chef for Ullens Center for Contemporary Art, Peking.
Uli Sigg, betydande samlare av kinesisk samtida konst.
Karen Smith, skribent, kritiker och curator baserad i Peking.
Moderator: David Neuman, chef Magasin 3, Stockholm, och affilierad professor vid Stockholms Universitet.

Lars Nittve

Lars Nittve är född i Stockholm 1953. Efter studier vid Handelshögskolan i Stockholm och en magisterexamen vid Stockholms universitet var han lektor i konsthistoria vid universitetet i Stockholm under perioden 1978-85. Under samma period var han konstkritiker på Svenska Dagbladet och bidrog regelbundet till tidskriften Artforum. 1986 utsågs Nittve till intendent på Moderna Museet i Stockholm, där han curerade ett stort antal uppmärksammade utställningar – bland dem Walter De Maria, Kandinsky i Sverige, Hilma af Klint och Implosion – ett postmodernt perspektiv. 1990-95 tjänstgjorde han som grundade chef för Rooseum – Center for Contemporary Art – i Malmö, Sverige. 1995 blev Nittve chef för Louisiana Museum of Modern Art i Humlebaek, Danmark, där han också curerade utställningen Sunshine & Noir – Konst i LA 1960-1997. Under våren 1998 utsågs han till den första chefen för Tate Modern, London, som öppnade i maj 2000.

2001 blev han chef för Moderna Museet i Stockholm där han även co-curerade den tematiska utställningen Fashination om dialogen mellan konst och mode (2004), samt Tid och plats: Los Angeles 1957-1968 (2008), Antony McCall (2009) och Ed Ruscha: Femtio år av måleri (2010). Under sin tid på Moderna Museet initierade han satsningen att stärka samlingen med verk av kvinnliga konstnärer, Det andra önskemuseet, och samlade in 70 miljoner USD. Skapandet av Pontus Hulténs visningsmagasin, The American Friends av Moderna Museets Inc. och Moderna Museet Malmö, som öppnades 2009, kan också nämnas.

Lars Nittve har suttit i juryn för många internationella priser och varit med i styrelsen för ett stort antal internationella konstorganisationer. Han är författare till flera böcker om konst, liksom artiklar i tidskrifter och kataloger i Sverige och utomlands. Under 2009 tilldelades han en hedersdoktorsexamen av Umeå universitet, där han också sedan 2010 är professor i konsthistoria. Han är ledamot av Kungliga Akademien för de fria konsterna. I slutet av 2010 lämnade Lars Nittve sin tjänst som chef för Moderna Museets efter den maximala längden på nio år. Sedan januari 2011 är han verkställande direktör för M +, ett framtida innovativt museum för visuell kultur i West Kowloon District i Hong Kong.

Jérôme Sans

Jérôme Sans är en internationellt känd curator, kulturell agitator och pionjär inom konstvärlden. Jérôme Sans var tidigare chef för banbrytande Ullens Center for Contemporary Art i Peking och var medgrundare och chef för samtidskonstpalatset Palais de Tokyo i Paris. För närvarande är han kreativ chef och chefredaktör för tidningen L’Officiel Art.

Uli Sigg

Uli Sigg, född 1946, växte upp i Schweiz. Han avslutade sina studier med en doktorsexamen i juridik vid universitetet i Zürich. Han arbetade därefter som journalist och redaktör för olika schweiziska tidningar och tidskrifter. 1977 till 1990 var han medlem i Schindler-koncernen där han hade befattningar som Asia Pacific Area Manager och senare var han medlem i koncernledningen och styrelsen. 1980 etablerade han företagets första samarbetsprojekt mellan Kina och väst och var dess vice ordförande i tio år. Därefter satt han i styrelsen för ett antal globala företag fram till 1995 då den schweiziska federala regeringen utsåg honom till ambassadör i Kina, Nordkorea och Mongoliet i fyra år. Tillbaka i Schweiz återupptog han arbetet i flera multinationella företagsstyrelser såsom Ringier Media Group, Vitra Design Co, Infront Sports och som rådgivare till Herzog de Meuron arkitekter. Han är även ledamot i Advisory Board of China Development Bank. Sammanlagt har han tillbringat många år i Kina, och har följt landets utveckling samt den kinesiska samtidskonstscenen och han har skapat en betydande samling av samtida kinesisk konst med över 2000 verk. 1997 etablerade han Chinese Contemporary Art Award (CCAA), ett konstpris för kinesiska konstnärer som bor i Kina, och 2007 CCAA Art Critic Award. Han är en medlem av International Council of New York MoMA och International Advisory Concil of Tate Modern, London. Verk från Sigg Collection kommer nästa gång att ställas ut på National Portrait Gallery, i Canberra, september 2012.

Karen Smith

Karen Smith flyttade från England till Peking 1992. Sedan dess har hon gjort sig känd som författare, kritiker och curator, och specialiserat sig på Kinas nya konstscen, den samtida konsten från tiden efter Mao. I januari 2006 publicerade hon Nine Lives: The Birth of Avant-Garde Art in New China (Scalo, Zurich; uppdaterad upplaga Timezone 8, Beijing, augusti 2008). Hon har skrivit mycket om fotografi, The Chinese; Photography and Video Art from China, publ. Kunstmuseum Wolfsberg 2004, Reinterpretations: A Decade of Experimental Art in China, för Guangzhou Triennialen, 2002, China Portrait of a Country, publ. Taschen 2008; Chen Man, monografi om Kinas ledande moddefortograf, publ. 3030 Press. Andra böcker inkluderar en monografi med titeln Ai Weiwei för Phaidon Contemporary Artist Series, utgiven 2009, och Bang to Boom: Chinese Art in the 1990s.

Hon curerade utställningen The Real Thing på Tate Liverpool, 2007, och har arbetat med flera museiprojekt inklusive Watarium, Tokyo (Crack in the Continent, 1997), Kunstmuseum Wolfsberg, Tyskland (The Chinese, 2004), och Queen’s Museum, New York (Yue Minjun separatutställning, 2007). I hennes arbete med konstorganisationer och gallerier ingår Revolutionary Capitals: Beijing in London, ICA, London, 1999, Illumination; Ai Weiwei och Tibetan Plateau, Beijing Girls: Liu Xiaodong, båda på Mary Boone Gallery 2008. Andre utställningar inkluderar Subtlety, på Platform China Beijing 2008, China Portrait of a Country; Music to My Eyes; Hive (April 2011): Penetrate: Shi Jinsong Solo Exhibition – alla på Today Art Museum, Beijing. Karens senaste bok As Seen: Seminal Works by Chinese Artists kommer ut i maj 2012.

Moderator: David Neuman

David Neuman är en av grundarna och chef för Magasin 3. Institutionen som efter 25 års verksamhet
utvecklats till en av Europas ledande scener för samtida konst och genom sin samling blivit ett betydande konstmuseum.

David Neuman har under sina år på Magasin skapat en mängd viktiga utställningar med konstnärer som Bruce Nauman, Agnes Martin, Fred Sandback samt tillika nationella konstnärskap som Annika von Hausswolff och Lars Nilsson. David Neuman är affilierad professor på Stockholms Universitet utbildning för blivande curators.

"Words can be deleted but the facts won't be deleted with them."