"FLEEING AWAY FROM WHAT BOTHERS YOU MOST"
17 MARS –17 JUNI 2007

Jumana Emil Abboud
(f. 1971, palestinier, bor och verkar i Jerusalem)
"Al Awda/The return", 2002, video 4,35 min. loop
I verket ser vi en person som går i skogen. Likt i sagan om Hans och Greta lämnar hon spår efter sig på marken för att kunna återvända. Verket är en dokumenterad performance och Jumana Emil Abboud utrycker det centrala i verket som "palestiniernas rätt att återvända till sitt hemland". Konstnären ställer också ut teckningar "The Heart Collection", (2002-2005) ett urval från ett pågående arbete.

David Perlov
(f. 1930 Rio de Janeiro - 2003 Tel Aviv)
"My Stills, 1952-2002" (2003), färgvideo, 61 min., språk engelska
David Perlov föddes 1930 i Brasilien och dog 2003 i Israel. När han var i 20-årsåldern studerade han fotografi och film i Paris. 1958 flyttade han till Israel och påbörjade en filmkarriär som varade i ett halvt sekel. "My Stills 1952-2002" bygger på David Perlovs stillbilder. Fotografierna ger en känsla av ögonblicksbilder, ett flöde av personer som dokumenterats i förbifarten. Huvuddelen är tagna i Perlovs hemkvarter men han besöker också sina favoritplatser i Paris och uppmärksam- mar sina idoler och inspirationskällor. Perlovs berättarröst trollbinder när han reflekterar över såväl händelserna 11 september, 2001 som säkerhetsvaktens blommor i knapphålet. "My Stills" var Perlovs sista film.

Raeda Saadeh
(f. 1977, Um El-Fahem, palestinier, bor och verkar i Jerusalem)
"Mona Lisa", 2007, 86 x 63 cm;
"Mjölkerskan", 2007, 92 x 82 cm;
"Diana", 2007, 120 x 90 cm samtliga färgfotografier monterade på aluminium
Raeda Saadeh har skapat fotografier som går tillbaka på målningar gjorda under 1500-1700-talet av Da Vinci, Vermeer och Nattier. Med utgångspunkten "Jag försöker försätta mig i de avporträtterade kvinnornas plats" tar Raeda Saadeh fasta på längtan efter att vara någon annan men att förbli bunden till sin faktiska situation och vardag som palestinier och kvinna. De utvalda platserna imiterar förlagornas bakgrundslandskap och konstnären beskriver hur också "det ockuperade landskapet blir en medaktör" i iscensättningen.

Gil Marco Shani
(f. 1968 i Tel-Aviv, där han bor och verkar)
"Utan titel", 2007, akryl och tuschpenna på duk, 203 x 300 cm
"Utan titel", 2007, akryl och blyerts på duk, 203 x 300 cm
"Utan titel", 2007, akryl och blyerts på duk, 156 x 122 cm
"Utan titel", 2005-2007, 20 teckningar samtliga krita på papper, varierande storlek
Gil Marco Shani utgår huvudsakligen från fotografier i sina teckningar. En del av teckningarna gör han målningar av. Han återvänder upprepade gånger till samma motiv och arbetar om det eller detaljer från det. Han säger att han avbildar vardagsscener och använder symboler för en nationell konstscen som t.ex. kamelen men hans bildvärld innehåller också rådjur och fåglar, sexualitet, militärer och våld.

Jan Tichy
(f. 1974, Prag bor och verkar i Tel Aviv)
Jan Tichy arbetar som del i sitt konstnärskap med arkitektoniska modeller av mytiskt laddade platser. Det är platser som har en historia som berättar om större sammanhang än den specifika byggnadens. Han samlar så mycket information han kan på nätet och kombinerar detta med antagande om utseende och konstruerar utifrån detta en modell.
"DIMONA", 2006
pappersmodell, videoprojektion och bläckstråleutskrifter, 45 x 50 x 50 cm Dimona är en kärnteknikanläggning som anlades i Israel omkring 1958 med Frankrikes hjälp. Anläggningen har hemlighållits och undkommit internationell inspektion. Idag är Dimona 40 år och det finns oro över vilka risker det kan medföra.
"Yasser Arafat International Airport", 2006
pappersmodell, sand 120 x 45 x 15 cm Yasser Arafat International Airport ligger i den södra delen av Gazaremsan. Flygplatsen byggdes 1996 under den omvälvande fredsprocessen (det s k Osloavtalet) och öppnades för allmänheten 1998. Flygplatsen stängdes år 2000 kort efter att den andra intifadan påbörjats. Konstnären beskriver flygplatsen som en symbol för förlorade möjligheter.

Jean-Luc Vilmouth
(f. 1952, Creutzwald bor och verkar i Paris)
"Café de l'Olivier", 2007
De caféer som konstnären skapar utgår från vandringar han gör i olika städer. På Magasin 3 gör han om vårt befintliga café och återskapar "Café de l'Olivier" som han gjorde för Anadiel gallery i östra Jerusalem, 1994. Anadiel Gallery är tillsammans med Al-Ma´mal Foundation for Contemporary Art den första och största palestinska platsen för samtidskonst. Konstnären skrev 1994 "Under en promenad i östra Jerusalems kvarter, hittades ett olivträd som skulle ryckas upp med rötterna". Trädet togs in i galleriet och var en del av det café han gestaltade under utställningsperioden. Arbetet med caféer och barmiljöer handlar för Jean-Luc Vilmouth om ett intresse för relationen mellan konstnärens koncept och besökaren.

För deltagarna i denna utställning - konstnärer som verkar i en samtida postmodern kontext - är det politiska intresset en oundviklig faktor. Eftersom deras arbeten har en anknytning till (och många av dem också bor i) Mellanöstern handlar den avgörande frågan om att konfrontera konflikten mellan Israel och Palestina. Med tanke på att modernistisk och samtida konst önskat pendla mellan "konst och liv" innebär utan tvivel anknytningen till ett Mellanösternperspektiv, med närheten till de akuta nödsituationerna i vardagen, att de politiska berättelserna och faktiska bilderna blir avgörande medel för utvecklingen av ett vitalt och betydelsefullt konstnärligt språk. Samtliga konstnärer i utställningen behandlar påverkan av konflikten i Mellanöstern och oroligheterna som ständigt ansätter dess faktiska verklighet.

I Jean-Luc Vilmouths installation till exempel refererar olivträdet med uppryckta rötter och de omgivande bilderna på operationsinstrument till just uppryckta olivträd, en av de israeliska myndigheternas sanktioner mot de ockuperade palestinska områdena. Den palestinska flaggans färger, målad i bleka nyanser, urskiljer sig likt en spökfigur - eller alternativt som en "skyddsängel" - i Jumana Emil-Abbouds teckningar och genomsyrar hennes verk. Stigen av pitabrödbitar på marken i skogen i hennes videoverk blir en påminnelse om någon som försöker spåra återstoderna efter en av de palestinska byarna som förstördes 1948 (återstoder som ofta, på grund av sionistiska intressen, snabbt täcktes av skogsplanteringar).

Minnet av dessa förstörda palestinska bosättningar väcks också av Raeda Saadehs fotografier, i hennes maskeradlika självporträtt som återger i en miljö som erinrar om ruinerna av en övergiven palestinsk by. Jan Tichys pappersmodell följer planritningen över kärnkraftverket i Dimona (Israel) och därigenom blir betraktaren påmind om kärnvapenhotet som vilar över Mellanösternområdet. Ett stråk av kusliga betydelser och associationer åtföljer Gil Marco Shanis målningar, gjorda under de senaste fem åren som del av en enorm installation med titeln "School of Terror". Delar av dem vill gestalta en österländsk skräcklegend (uppdiktad av Shani) i vilken en kamelkaravan (som på grund av främmande och även kolonialistiska intressen i Österlandet ofta symboliserar österländska karaktärer) går vilse i den torra öknens ändlösa vita dyner, dallrande av hetta. En serie fotografier som beskriver tragiska ögonblick och förlorade gestalter som man förknippar med nationer, samhällen eller historier som i sin tur förknippas med befolkningen i Mellanöstern (så som förintelsen, flyktingar, offer för 11 september och den islamistiska närvaron som hördes genom detta fasansfulla ögonblick) kombineras och kopplas samman i filmsekvensen i "My Stills", David Perlovs sista film.

Men är det inte själva filmen, Perlovs filmsekvens i sig, som får de fotografiska bilderna att skifta från en politisk, historisk och demografisk kontext till en annan, som sveper in dem i filmens rytmiska kontinuum, berövar dem deras omedelbara politiska betydelser och gör dem till figurer i något som ger en abstraktare känsla av nostalgi och mänsklig tragedi?

Perlovs film kan ses som ett utmärkt exempel på en princip som är gemensam för de flesta av verken i utställningen, i det att de inte accepterar att förklaras och förstås endast inom gränserna för en given politisk diskurs. Investeringen i den konstnärliga kritiska rösten inom deras politiska situation är alltid sammanvävd med en önskan om att utforska de abstraktare imaginära, poetiska och emotionella marginalerna för de politiska berättelserna som de väcker. Med andra ord, dessa konstverk förstår betydelsen av sin politisering som en utvidgning av deras politiska betydelse till en vidare och mer förvandlingsbar referensram.

Referensernas "expanderade fält" inkluderar ofta allusioner till objekt och företeelser som har dragits upp ur den globala kulturreservoaren: de kommer från den modernistiska historien (David Perlov), från konsthistoriens mästerverk (Raeda Saadeh), från en uråldrig bok om spirituell erotik (Jumana Emil Abboud), från den mörka och irrationella vokabulären i romantikens dekadenta narrativ (Gil Marco Shani och Jan Tichy). Vissa gestalter i dessa konstverk framträder nästan som medium, förutbestämda att vandra och leva mellan olika betydelsenivåer. I Emil Abbouds och Saadehs verk förkroppsligas denna meditativa persona i en kvinnas gestalt; i verk av Shani och Vilmouth presenterades detta medium genom bilder av "naturen"; hos Perlov förmedlas den genom en mänsklig röst, det vill säga Perlovs berättarröst i filmen, kombinerar bilder, berättelser och historier - nästan hypnotiskt väcker rösten känslan av en uråldrig berättare som frammanar legender från förlorade epoker. Men de utställda verkens förvandlingsbara tillstånd låter sig inte användas som redskap för estetiseringen av deras politiska berättelser. Utgångspunkten för dessa arbeten är i själva verket tredelad. Å ena sidan de faktiska och omedelbara politiska realiteterna, å andra sidan det utopiska konstverkets sfär som bygger på det imaginära och antydande, det poetiska och metaforiska. Och mellan dessa två världar finns ett avstånd, en oöverbryggbar klyfta.

Den ständiga existensen av detta avstånd betonar absurditeten i varje försök att höja sig från marken i det politiska och faktiska fältet. Ändå är det exakt detta avstånd som fungerar som den plats där "politiska ståndpunkter" kan bli till "politiska konstverk" - för till just detta avstånd kan konstnärerna fly, bort från den bekymmersamma (politiska) kontexten, för att sedan återvända, och så vidare fram och tillbaka, i en oändlig cirkelrörelse.

Sarit Shapira, mars 2007

Sarit Shapira är en ledande auktoritet inom den samtida konstscenen i Mellanöstern. Hon undervisar i konstteori på konstakademien Bezalel, Jerusalem / Tel Aviv, och frilansar som curator för bland annat The Israel Museum i Jerusalem. Sarit Shapira är även en av Magasin 3:s associerade curatorer. Med utställningen Fleeing away from what bothers you most gör hon sin första egna utställning för konsthallen och för en svensk publik.

VERK I UTSTÄLLNINGEN

Jumana Emil Abboud
"Al Awda/The return", 2002
video, 4,35 min. loop
"The Heart collection", 2002-2005
pågående verk, urval av 18 teckningar


David Perlov
"My Stills", 1952-2002 (2003)
video, 61 min


Raeda Saadeh
"Mjölkerskan", 2007
c-print på aluminium
"Diana", 2007
c-print på aluminium
"Mona Lisa", 2007
c-print på aluminium


Gil Marco Shani
"Utan titel", 2007, akryl och tuschpenna på duk, 203 x 300 cm
"Utan titel", 2007, akryl och blyerts på duk, 203 x 300 cm
"Utan titel", 2007, akryl och blyerts på duk, 156 x 122 cm
"Utan titel", 2005-2007, 20 teckningar samtliga krita på papper, varierande storlek


Jan Tichy
"DIMONA", 2006
Pappersmodell och videoprojektion, bläckstråleutskrifter
"Yasser Arafat International Airport", 2006
pappersmodell, sand, bläckstråleutskrift



Jean-Luc Vilmouth
"Café de l'Olivier", 2007
Återskapat verk ursprungligen installerat på Anadiel Gallery, östra Jerusalem, 1994
Olivträd, oliver, träbord, stolar, fotografier.

AUDIO GUIDE

längd 14 min, språk engelska

© Magasin 3 Stockholm Konsthall, 2007

Ladda ner programmet och hör de deltagande konstnärerna berätta om sina verk, sin bakgrund och det sammanhang som de verkar i. På Magasin 3 kan du låna en audioguide utan kostnad och lyssna på samtalet i caféet eller i utställningen.

Spela mp3 (13,7 MB)
För att ladda ner mp3, tryck ner höger musknapp och välj "Hämta länk till skiva"

PRESSKLIPP

Läs Magdalena Dziurlikowska recension publicerad i Expressen 2007-04-18
http://www.expressen.se/kultur/konst/1.642576

Läs Milou Allerholms recension publicerad i Dagens Nyheter 2007-04-14
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=640221

Läs Mårten Arndtzéns recension sänt i Sveriges Radio P1, Kulturnytt 2007-03-21
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/artikel.asp?ProgramID=478&nyheter=1&artikel=1266426

Läs Anders Olofssons recension publicerad på Konsten.net i mars 2007
http://www.konsten.net/arkivet/fleeing.html