LG LUNDBERG "STÄNGSEL"
7 FEBRUARI–6 JUNI 2004

LG Lundberg. Född 1938, bor och arbetar i Stockholm, Sweden

Under sex år koncentrerade sig konstnären LG Lundberg på ett enda motiv. Åren 1973 - 1979 skapade han målningar av stängsel mot mörk bakgrund. Ur stängselmotivet utvecklade han en form som han gjorde objekt och skulpturer av.

"När Magasin 3 Stockholm Konsthall lyfter fram stängselmålningarna i konstnären LG Lundbergs produktion är det som att återupptäcka ett bortglömt, unikt och ytterst koncentrerat ouvre från denna period", säger utställningens curator konsthallschef David Neuman. Verken från de sex åren har aldrig visats i en omfattande utställning.

LG Lundberg fick 1972 uppdraget att illustrera fyra dikter av Werner Aspenström. Han gjorde då en blyertsteckning som blev det första stängselverket. Lundberg bestämde sig sedan för att måla motivet och återkom till det i verk efter verk. I sitt arbete med stängslet varierade Lundberg representationen och zoomade in på detaljer i teckningar och collage. Han arbetade fram en diamantform som han såg som minsta gemensamma en nämnare. Till höger definierades den av två av stängselnätets trådar (en spets) och till vänster formades av platsen tomrummet fyller i en stängselruta (en konkav urgröpning). Formen använde han till skulpturer i olika material.

Innan LG Lundberg började arbeta med stängsel målade han detaljerat återgivna motiv influerade av popkonst och nyrealism. Målningarna i utställningen som är gjorda innan 1973 t.ex. Jackan, Den gamla strykerskan och en serie skärmar (tre av totalt trettio variationer) kan ses som en upptakt till stängselperioden. Idag är LG Lundberg framförallt uppmärksammad för sina målningar av Stockholms skärgård som är reducerade i färg och form och har en fotografisk känsla.

LG Lundbergs envisa arbete med ett enda motiv på 70-talet står ut i svensk konsthistoria. Hans arbete fascinerar, men väcker också frågor. Olle Granath skriver om motivet: "Mångfalden är rik och att bestämma det egna läget - framför eller bakom - blir allt svårare. Frågan är om man är innestängd eller utesluten. Konstnären har i varje fall funnit sitt svar, han har funnit poetisk frihet på vilken sida han än befinner sig."

LG Lundberg har ställt ut aktivt sedan mitten av 1960-talet. År 2003 hade han separatutställningar på Konsthallen i Hishult och på Galleri Flach, Stockholm. Internationellt har han haft separatutställningar i Finland, Frankrike, Holland, Schweiz, Spanien och Tyskland. Lundberg är representerad i flera samlingar bland annat på Magasin 3 Stockholm Konsthall, Moderna Museet, Nationalmuseum och Göteborgs konstmuseum.

INNEHÅLL:
"Utan titel" av David Neuman, direktör Magasin 3 Stockholm Konsthall
"Tomheten förlöst" av Olle Granath, konstkritiker och fd överintendent för Statens Konstmuseer
"Varför i helvete?" av Elisabeth Millqvist, assisterande intendent Magasin 3 Stockholm Konsthall
Utställningskatalog nr. 29. ISBN 91-974236-4-5
55 sidor, färg, illustrerad. Texter på svenska/engelska.
Publicerad 2003 av Magasin 3 Stockholm Konsthall.
Pris: 240 SEK (ca. 25 EUR)

Varför i helvete? av Elisabeth Millqvist

LG Lundberg skrev i en katalog 1981 om bakgrunden till sina stängselmålningar:

"I mars 1972 fick jag i uppdrag att illustrera fyra dikter av Werner Aspenström. Jag sökte då en bild med samma innehåll och laddning som skärmarna. Men bilden skulle vara allmännare - mer abstrakt. Och då blev det ett stängsel. På våren 1973 började jag att mer ingående sysselsätta mig med stängslet och dess form. Och med det höll jag på i sex år."

Under det som ibland kallats stängselperioden i LG Lundbergs konstnärskap, är motivet stängsel, ett stängselnät av dragen tråd formad som ruter (i en kortlek). Tekniken varierar mellan akryl, kol, olja och kombinationer av dem på duk. I flera målningar har Lundberg börjat med att måla formen, tomrummet mellan tråden, svart och sparat en vit kontur kring den. I andra målningar har han målat en svart bakgrund, täckt duken med två lager färg, målat stängslet och sedan lagt kol ovanpå. Han påbörjade nätmönstret i det högra övre hörnet och fortsatte måla diagonala rader av rutor tills han täckt hela duken och den sista rutan hamnat i det nedre vänstra hörnet. Det är alltid ett vitt nät mot svart bakgrund. En smutsad vit färg användes för att få ett mjukt intryck och för att minska den optiska effekten som annars kan uppstå. Målningarna finns i många format eftersom Lundberg ibland använde spillbitar - allt från små dukar, 27 x 22 cm, till en duk som är 10 meter lång. I sitt fortsatta arbete med stängslet varierade Lundberg representationen och zoomade in på detaljer i teckningar och collage. Han arbetade fram en diamantform som till höger definierades av två av stängselnätets trådar (en spets) och till vänster formades av platsen tomrummet fyller i en stängselruta (en konkav urgröpning) och gjorde den som en skulptur. Det första större objektet var av solid mahogny. Till det gjordes en resväska. Ett senare objekt var en planteringslåda fylld med jord. I den sådde LG Lundberg gräs i den karaktäristiska formen. Han utvecklade det verket till en multipel - en kartong innehållande allt man behöver för att så sitt eget gräs. Formen finns också i segelduk och mässing (den senare tänkt att kunna utföras i guld och silver). Stängselnätet finns som förlaga till lakansmönster och plastpåsar. Det första stängsel-verket, illustrationen till fyra dikter av Werner Aspenström var en blyertsteckning. LG Lundberg bestämde sig sedan för att måla motivet. Han hade inte tänkt sig att fortsätta i målning efter målning. Hans svar på vad som fick honom att arbeta med stängslet är tydligt. Men alla frågor kvarstår. Eller som Lars Norén uttryckte det i en katalogtext 1973 om de skärmmålningar som LG Lundberg då presenterade:"Varför i helvete ställer han då ut de här tingen, och i så många versioner, när ateljén vimlar av rikare, skönare, kanske också meningsfullare tavlor?"

Ett stängsel är ett staket i metall. I koncernen Gunnebos säkerhetsverksamhet sorterar stängslen under titeln områdesskydd utomhus. Gunnebo tar på sin hemsida upp användningsområden så åtskilda som militäranläggningar, fotbollsarenor, parkerings-platser, lekplatser och fängelser. Det typiska för stängslet är att det är vanligt, något alla känner igen. Det finns på landet och i staden, överallt. Mil efter mil löper det längs landsvägen för att hålla vilt borta. Det inhägnar, omger och avgränsar. I bostads-områden är det ofta täckt av buskage tänkt att en dag ersättas av ett staket i trä. I de aktuella verken gör LG Lundberg inte undersökningar kring, eller beräkningar på en form som triangeln, cirkeln eller rektangel som t.ex. konstnären Walter de Maria. Till skillnad från de formerna sammankopplas stängslet med funktion, med vardag, prestigelöst men med en möjlig politisk potential. Finns det ett stängsel förmodar vi att det finns öppningar. Skyddar stängslet eller stänger det in? Trygg i en gated community eller frihetsberövad? Begränsning eller beskydd? I LG Lundbergs citat i inledningen står det att han valde motivet för innehållet och laddningen men varför fortsatte han? Hade han i stängslen hittat den ultimata bilden av en tid, eller det ultimata motivet utan början eller slut, en abstrakt form hämtad från vardagen?

Redan innan stängslen hade Lundberg gjort flera varianter av ett och samma motiv. Från slutet av 60-talet och början av 70-talet finns två målningar föreställande strykmaskiner, ett stort antal målningar av kuddar och från 1970--73 finns 30 målningar av sjukhusskärmar. I stängselmålningarna finns små skillnader, formen av det svarta tom--rummet är olika stort, färgnyanserna varierar. I nästan identiska verk uppmärksammas variationerna, men skillnaderna är inte betydelsebärande för Lundberg. Snarare är de ofrånkomliga i den formmässiga upprepningen. Konstnärer med så skilda uttryck som Claude Monet och Robert Ryman arbetade med samma motiv, om och om igen, som ett sätt att komma bort från subjektet och koncentrera sig på ljusbehandlingen respektive penseldragen. I LG Lundbergs verk ligger fokus på formen som förblir minsta gemensamma nämnare.

Utdrag ur katalogtexten av Elisabeth Millqvist, assisterande intendent, Magasin 3 Stockholm Konsthall, 2003.

VERK I UTSTÄLLNINGEN

"Neonljuset I-IV", 1971
Olja på duk, 4 målningar vardera 73 x 62 cm

"Skärm 16", 1971-1973
Olja på duk, 206 x 146 cm

"Skärm 19", 1971-1973
Olja på duk, 185 x 135 cm

"Skärm 30", 1971-1973
Blyerts på papper, 48 x 35,5 cm

"Ateljén I", 1972
Olja på duk, 65 x 50 cm

"Ateljén II", 1972
Olja på duk, 65 x 50 cm

"Den gamla strykerskan", 1968
Olja på duk, cloth, 100x 81 cm

"Den gamla strykerskan", 1972
Olja på duk, 65 x 50 cm

"Jackan", 1972
Olja på duk, 65x50 cm

"Stängsel", 1973-79, olja på duk och ibland kol
27 x 22 cm (4 pcs)
29 x 26 cm (3 pcs)
28 x 39,5 cm (10 pcs)
31 x 35 cm (2 pcs)
37,5 x 33,5 cm (10 pcs)
36 x 25,5 cm
37,5 x 94,5 cm (3 pcs)
35 x 45 cm
38,5 x 53,5 cm
79 x 57 cm (2 pcs)
91,5 x 72,5 cm
27 x 81 cm (4 pcs)
81,5 x 82,5 cm
80 x 99 cm
185 x 136 cm (4 pcs)
151 x 119 cm
99,5 x 80,5 cm (4 pcs)

"Stängsel", 1972
Blyerts på papper, 38 x 31 cm

"Stängsel", 2003
Blyerts på papper, 63,5 x 46,5 cm

"10 meter", 1978-1979
Olja och kol på duk, 1000 x 55 cm

Objekt i mässing, 1976
13 x 15,5 cm, ed. 25

Mahognyobjekt i resväsk, 1976
74 x 53 x 17 cm, ed. 1/3

Trälåda med jord och gräs, 1976, rekonstruerad 2004, 60,5 x 120 x 60 cm

"Semez votre propre grillage", 1977 (Edition Vallois, Paris)
15 ex, pappkartong med gräsfrö, jord, metallform, 20 franska franc, målning och collage på pannå, 27,5 x 33,5 x 9 cm

"Statement (1973-1979)", 1979
Bok, 18 x 13 x 1,5 cm