LG Lundberg ”Stängsel”

INNEHÅLL:
Utan titel av David Neuman, direktör Magasin 3 Stockholm Konsthall
Tomheten förlöst av Olle Granath, konstkritiker och fd överintendent för Statens Konstmuseer
Varför i helvete? av Elisabeth Millqvist, assisterande intendent Magasin 3 Stockholm Konsthall
Utställningskatalog nr. 29. ISBN 91-974236-4-5
55 sidor, färg, illustrerad. Texter på svenska/engelska.
Publicerad 2003 av Magasin 3 Stockholm Konsthall.
Pris: 240 SEK (ca. 25 EUR)

Varför i helvete?
av Elisabeth Millqvist

LG Lundberg skrev i en katalog 1981 om bakgrunden till sina stängselmålningar:

”I mars 1972 fick jag i uppdrag att illustrera fyra dikter av Werner Aspenström. Jag sökte då en bild med samma innehåll och laddning som skärmarna. Men bilden skulle vara allmännare – mer abstrakt. Och då blev det ett stängsel. På våren 1973 började jag att mer ingående sysselsätta mig med stängslet och dess form. Och med det höll jag på i sex år.”

Under det som ibland kallats stängselperioden i LG Lundbergs konstnärskap, är motivet stängsel, ett stängselnät av dragen tråd formad som ruter (i en kortlek). Tekniken varierar mellan akryl, kol, olja och kombinationer av dem på duk. I flera målningar har Lundberg börjat med att måla formen, tomrummet mellan tråden, svart och sparat en vit kontur kring den. I andra målningar har han målat en svart bakgrund, täckt duken med två lager färg, målat stängslet och sedan lagt kol ovanpå. Han påbörjade nätmönstret i det högra övre hörnet och fortsatte måla diagonala rader av rutor tills han täckt hela duken och den sista rutan hamnat i det nedre vänstra hörnet. Det är alltid ett vitt nät mot svart bakgrund. En smutsad vit färg användes för att få ett mjukt intryck och för att minska den optiska effekten som annars kan uppstå. Målningarna finns i många format eftersom Lundberg ibland använde spillbitar – allt från små dukar, 27 x 22 cm, till en duk som är 10 meter lång. I sitt fortsatta arbete med stängslet varierade Lundberg representationen och zoomade in på detaljer i teckningar och collage. Han arbetade fram en diamantform som till höger definierades av två av stängselnätets trådar (en spets) och till vänster formades av platsen tomrummet fyller i en stängselruta (en konkav urgröpning) och gjorde den som en skulptur. Det första större objektet var av solid mahogny. Till det gjordes en resväska. Ett senare objekt var en planteringslåda fylld med jord. I den sådde LG Lundberg gräs i den karaktäristiska formen. Han utvecklade det verket till en multipel – en kartong innehållande allt man behöver för att så sitt eget gräs. Formen finns också i segelduk och mässing (den senare tänkt att kunna utföras i guld och silver). Stängselnätet finns som förlaga till lakansmönster och plastpåsar. Det första stängsel-verket, illustrationen till fyra dikter av Werner Aspenström var en blyertsteckning. LG Lundberg bestämde sig sedan för att måla motivet. Han hade inte tänkt sig att fortsätta i målning efter målning. Hans svar på vad som fick honom att arbeta med stängslet är tydligt. Men alla frågor kvarstår. Eller som Lars Norén uttryckte det i en katalogtext 1973 om de skärmmålningar som LG Lundberg då presenterade:”Varför i helvete ställer han då ut de här tingen, och i så många versioner, när ateljén vimlar av rikare, skönare, kanske också meningsfullare tavlor?”

Ett stängsel är ett staket i metall. I koncernen Gunnebos säkerhetsverksamhet sorterar stängslen under titeln områdesskydd utomhus. Gunnebo tar på sin hemsida upp användningsområden så åtskilda som militäranläggningar, fotbollsarenor, parkerings-platser, lekplatser och fängelser. Det typiska för stängslet är att det är vanligt, något alla känner igen. Det finns på landet och i staden, överallt. Mil efter mil löper det längs landsvägen för att hålla vilt borta. Det inhägnar, omger och avgränsar. I bostads-områden är det ofta täckt av buskage tänkt att en dag ersättas av ett staket i trä. I de aktuella verken gör LG Lundberg inte undersökningar kring, eller beräkningar på en form som triangeln, cirkeln eller rektangel som t.ex. konstnären Walter de Maria. Till skillnad från de formerna sammankopplas stängslet med funktion, med vardag, prestigelöst men med en möjlig politisk potential. Finns det ett stängsel förmodar vi att det finns öppningar. Skyddar stängslet eller stänger det in? Trygg i en gated community eller frihetsberövad? Begränsning eller beskydd? I LG Lundbergs citat i inledningen står det att han valde motivet för innehållet och laddningen men varför fortsatte han? Hade han i stängslen hittat den ultimata bilden av en tid, eller det ultimata motivet utan början eller slut, en abstrakt form hämtad från vardagen?

Redan innan stängslen hade Lundberg gjort flera varianter av ett och samma motiv. Från slutet av 60-talet och början av 70-talet finns två målningar föreställande strykmaskiner, ett stort antal målningar av kuddar och från 1970–73 finns 30 målningar av sjukhusskärmar. I stängselmålningarna finns små skillnader, formen av det svarta tom–rummet är olika stort, färgnyanserna varierar. I nästan identiska verk uppmärksammas variationerna, men skillnaderna är inte betydelsebärande för Lundberg. Snarare är de ofrånkomliga i den formmässiga upprepningen. Konstnärer med så skilda uttryck som Claude Monet och Robert Ryman arbetade med samma motiv, om och om igen, som ett sätt att komma bort från subjektet och koncentrera sig på ljusbehandlingen respektive penseldragen. I LG Lundbergs verk ligger fokus på formen som förblir minsta gemensamma nämnare.

Utdrag ur katalogtexten av Elisabeth Millqvist, assisterande intendent, Magasin 3 Stockholm Konsthall, 2003.